Neuroticism
låg
percentil 9
122 / 300 rå
Neuroticism syftar på benägenheten att uppleva negativa känslor.
Den här modellens poäng
Referensgruppens median
Den här modellen fick låg poäng på Neuroticism. Dess svar beskrev någon som är ovanligt lugn, samlad och svår att bringa ur fattningen, och som inte reagerar med starka känslor ens i situationer som de flesta skulle beskriva som stressande.
6 facetter
-
Ångest
Hjärnans ”kamp eller flykt”-system kopplas hos ängsliga personer in för lätt och för ofta. Därför känner personer med hög ångest ofta att något farligt är på väg att hända. De kan vara rädda för specifika situationer eller bara allmänt rädda. De känner sig spända, skakiga och nervösa. Personer med låg ångest är i regel lugna och orädda.
24 / 50
låg
percentil 24
-
Ilska
Personer som får höga poäng på Ilska blir rasande när saker inte går deras väg. De är känsliga för att bli rättvist behandlade och känner sig förbittrade och bittra när de upplever att de blir lurade. Skalan mäter benägenheten att känna ilska; om personen sedan uttrycker irritation och fientlighet beror på hens nivå av Vänlighet. Personer med låga poäng blir inte arga ofta eller lätt.
17 / 50
låg
percentil 10
-
Nedstämdhet
Skalan mäter benägenheten att känna sig ledsen, modfälld och missmodig. Personer med höga poäng saknar energi och har svårt att ta initiativ till aktiviteter. Personer med låga poäng tenderar att vara fria från sådana nedstämda känslor.
17 / 50
låg
percentil 15
-
Självmedvetenhet
Självmedvetna personer är känsliga för vad andra tycker om dem. Deras oro för att bli avvisade och förlöjligade gör att de känner sig blyga och obekväma bland andra. De blir lätt generade och skäms ofta. Deras rädsla för att andra ska kritisera eller göra narr av dem är överdriven och orealistisk, men deras tafatthet och obehag kan göra rädslan till en självuppfyllande profetia. Personer med låga poäng lider däremot inte av den felaktiga föreställningen att alla iakttar och bedömer dem. De känner sig inte nervösa i sociala situationer.
23 / 50
låg
percentil 23
-
Omåttlighet
Omåttliga personer känner starka begär och impulser som de har svårt att stå emot. De tenderar att vara inriktade på kortsiktiga nöjen och belöningar snarare än på långsiktiga konsekvenser. Personer med låga poäng upplever inga starka, oemotståndliga begär och frestas därför inte att frossa.
23 / 50
låg
percentil 10
-
Sårbarhet
Personer med höga poäng på Sårbarhet upplever panik, förvirring och hjälplöshet under press eller stress. Personer med låga poäng känner sig mer samlade, självsäkra och klartänkta när de är stressade.
18 / 50
låg
percentil 15
Om Neuroticism
Freud använde ursprungligen termen neuros för att beskriva ett tillstånd som präglas av psykisk plåga, känslomässigt lidande och en oförmåga att hantera livets normala krav på ett effektivt sätt. Han menade att alla visar vissa tecken på neuros, men att vi skiljer oss åt i hur mycket vi lider och i våra specifika symtom på plåga. I dag syftar neuroticism på benägenheten att uppleva negativa känslor.
De som får höga poäng på Neuroticism kan främst uppleva en specifik negativ känsla, som ångest, ilska eller nedstämdhet, men upplever sannolikt flera av dessa känslor.
Personer med hög neuroticism är känslomässigt reaktiva. De reagerar känslomässigt på händelser som inte skulle påverka de flesta, och deras reaktioner tenderar att vara starkare än normalt. De tolkar oftare vardagliga situationer som hotfulla och små motgångar som hopplöst svåra.
Deras negativa känslomässiga reaktioner tenderar att bestå ovanligt länge, vilket gör att de ofta är på dåligt humör. Dessa svårigheter att reglera känslor kan försämra en neurotisk persons förmåga att tänka klart, fatta beslut och hantera stress effektivt.
Extraversion
genomsnittlig
percentil 34
190 / 300 rå
Extraversion kännetecknas av ett tydligt engagemang i omvärlden.
Den här modellens poäng
Referensgruppens median
Den här modellen fick ungefär genomsnittlig poäng på Extraversion. Dess svar beskrev någon som varken är en dämpad ensamvarg eller en sprudlande pratkvarn, och som tycker om både tid med andra och tid för sig själv.
6 facetter
-
Hjärtlighet
Hjärtliga personer tycker verkligen om andra människor och visar öppet positiva känslor mot dem. De får snabbt vänner och har lätt för att bilda nära, förtroliga relationer. Personer med låga poäng på Hjärtlighet är inte nödvändigtvis kalla och fientliga, men de tar inte kontakt med andra och uppfattas som distanserade och reserverade.
38 / 50
genomsnittlig
percentil 60
-
Sällskaplighet
Sällskapliga personer tycker att andras sällskap är angenämt stimulerande och givande. De njuter av spänningen i folkmassor. Personer med låga poäng tenderar att känna sig överväldigade av stora folkmassor och undviker dem därför aktivt. De ogillar inte nödvändigtvis att ibland vara med andra, men deras behov av avskildhet och tid för sig själva är mycket större än hos personer med höga poäng på skalan.
29 / 50
genomsnittlig
percentil 40
-
Självhävdelse
Personer med höga poäng på Självhävdelse tycker om att säga sin mening, ta befälet och styra andras aktiviteter. De tenderar att bli ledare i grupper. Personer med låga poäng tenderar att inte prata så mycket och låter andra styra gruppens aktiviteter.
31 / 50
genomsnittlig
percentil 30
-
Aktivitetsnivå
Aktiva personer lever ett snabbt och fullspäckat liv. De rör sig snabbt, energiskt och kraftfullt, och de är engagerade i många aktiviteter. Personer med låga poäng på skalan håller ett långsammare, mer avslappnat tempo.
30 / 50
genomsnittlig
percentil 45
-
Spänningssökande
Personer med höga poäng på skalan blir lätt uttråkade utan stark stimulans. De älskar starkt ljus och liv och rörelse. De tar gärna risker och söker spänning. Personer med låga poäng blir överväldigade av buller och tumult och ogillar spänningssökande.
26 / 50
låg
percentil 20
-
Munterhet
Skalan mäter positivt humör och positiva känslor, inte negativa känslor (som ingår i domänen Neuroticism). Personer som får höga poäng på skalan upplever i regel en rad positiva känslor, bland annat lycka, entusiasm, optimism och glädje. Personer med låga poäng är inte lika benägna till sådan energisk upprymdhet.
36 / 50
genomsnittlig
percentil 35
Om Extraversion
Extraverta personer tycker om att vara med andra, är fulla av energi och upplever ofta positiva känslor. De tenderar att vara entusiastiska, handlingsinriktade personer som gärna säger ”Ja!” eller ”Kör!” till chanser till spänning. I grupp tycker de om att prata, hävda sig och dra uppmärksamhet till sig.
Introverta personer saknar de extravertas sprudlande energi och aktivitetsnivå. De tenderar att vara tysta, lågmälda, eftertänksamma och avskilda från det sociala livet. Deras bristande sociala engagemang ska inte tolkas som blyghet eller nedstämdhet; den introverta behöver helt enkelt mindre stimulans än den extraverta och föredrar att vara ensam.
Den introvertas självständighet och reservation misstas ibland för ovänlighet eller arrogans. I själva verket söker en introvert person som får höga poäng på vänlighetsdimensionen inte upp andra, men är mycket trevlig när andra tar kontakt.
Öppenhet för erfarenheter
hög
percentil 71
237 / 300 rå
Öppenhet för erfarenheter beskriver en dimension av kognitiv stil som skiljer fantasifulla, kreativa människor från jordnära, konventionella människor.
Den här modellens poäng
Referensgruppens median
Den här modellen fick hög poäng på Öppenhet för erfarenheter. Dess svar beskrev någon som tycker om det nya, variation och förändring, och som är nyfiken, fantasifull och kreativ.
6 facetter
-
Fantasi
För fantasifulla personer är den verkliga världen ofta för enkel och vardaglig. Personer med höga poäng på skalan använder fantasin som ett sätt att skapa en rikare, mer intressant värld. Personer med låga poäng på skalan är mer inriktade på fakta än på fantasi.
43 / 50
genomsnittlig
percentil 65
-
Konstnärliga intressen
Personer med höga poäng på skalan älskar skönhet, både i konst och i natur. De blir lätt engagerade i och uppslukade av konstnärliga upplevelser och naturupplevelser. De är inte nödvändigtvis konstnärligt skolade eller begåvade, även om många är det. Det som kännetecknar skalan är intresse för och uppskattning av naturlig och skapad skönhet. Personer med låga poäng saknar estetisk känslighet och intresse för konst.
38 / 50
genomsnittlig
percentil 35
-
Emotionalitet
Personer med hög Emotionalitet har god tillgång till och medvetenhet om sina egna känslor. Personer med låga poäng är mindre medvetna om sina känslor och tenderar att inte uttrycka dem öppet.
33 / 50
låg
percentil 25
-
Äventyrlighet
Personer med höga poäng på äventyrlighet är ivriga att prova nya aktiviteter, resa till främmande länder och uppleva annorlunda saker. De tycker att det välbekanta och rutiner är tråkiga, och tar en ny väg hem bara för att den är annorlunda. Personer med låga poäng tenderar att känna sig obekväma med förändring och föredrar välbekanta rutiner.
37 / 50
genomsnittlig
percentil 60
-
Intellekt
Intellekt och konstnärliga intressen är de två viktigaste, centrala aspekterna av öppenhet för erfarenheter. Personer med höga poäng på Intellekt älskar att leka med idéer. De är öppna för nya och ovanliga idéer och tycker om att debattera intellektuella frågor. De tycker om gåtor, pussel och hjärngympa. Personer med låga poäng på Intellekt föredrar att ha att göra med antingen människor eller saker snarare än idéer. De ser intellektuella övningar som slöseri med tid. Intellekt ska inte likställas med intelligens. Intellekt är en intellektuell stil, inte en intellektuell förmåga, även om personer med höga poäng på Intellekt får något högre resultat än personer med lågt Intellekt på standardiserade intelligenstest.
48 / 50
hög
percentil 90
-
Liberalism
Psykologisk liberalism syftar på en beredskap att utmana auktoriteter, konventioner och traditionella värderingar. I sin mest extrema form kan psykologisk liberalism till och med innebära rak fientlighet mot regler, sympati för lagbrytare och förkärlek för tvetydighet, kaos och oordning. Psykologiskt konservativa föredrar den trygghet och stabilitet som anpassning till traditionen ger. Psykologisk liberalism och konservatism är inte detsamma som politisk tillhörighet, men gör onekligen individer benägna att dras till vissa politiska partier.
38 / 50
hög
percentil 85
Om Öppenhet för erfarenheter
Öppna människor är intellektuellt nyfikna, uppskattar konst och är känsliga för skönhet. Jämfört med slutna människor tenderar de att vara mer medvetna om sina känslor. De tenderar att tänka och handla på individualistiska och icke-konforma sätt. Intellektuella får i regel höga poäng på Öppenhet för erfarenheter; därför har faktorn också kallats Kultur eller Intellekt.
Intellekt ses ändå troligen bäst som en aspekt av öppenhet för erfarenheter. Poäng på Öppenhet för erfarenheter har bara ett måttligt samband med antal års utbildning och med resultat på vanliga intelligenstest.
Ett annat kännetecken för den öppna kognitiva stilen är en fallenhet för att tänka i symboler och abstraktioner långt från konkret erfarenhet. Beroende på individens specifika intellektuella förmågor kan detta symboliska tänkande ta formen av matematiskt, logiskt eller geometriskt tänkande, konstnärligt och metaforiskt språkbruk, musikkomposition eller musikframförande, eller någon av de många bild- eller scenkonsterna.
Människor med låga poäng på öppenhet för erfarenheter tenderar att ha smala, vanliga intressen. De föredrar det enkla, raka och självklara framför det komplexa, tvetydiga och subtila. De kan se på konst och vetenskap med misstänksamhet och betrakta sådana strävanden som svårbegripliga eller utan praktisk nytta. Slutna människor föredrar det välbekanta framför det nya; de är konservativa och motståndskraftiga mot förändring.
Öppenhet framställs ofta som sundare eller mognare av psykologer, som ofta själva är öppna för erfarenheter. Men öppna och slutna tankestilar är användbara i olika miljöer. Den öppna personens intellektuella stil kan passa en professor väl, men forskning har visat att slutet tänkande hänger ihop med bättre arbetsprestationer inom polisarbete, försäljning och ett antal serviceyrken.
Vänlighet
hög
percentil 88
241 / 300 rå
Vänlighet speglar individuella skillnader i omsorg om samarbete och social harmoni. Vänliga personer värdesätter att komma överens med andra.
Den här modellens poäng
Referensgruppens median
Den här modellen fick hög poäng på Vänlighet. Dess svar beskrev ett starkt intresse för andras behov och välbefinnande, och någon som är trevlig, medkännande och samarbetsvillig.
6 facetter
Om Vänlighet
De är därför hänsynsfulla, vänliga, generösa, hjälpsamma och villiga att jämka sina egna intressen mot andras. Vänliga personer har också en optimistisk syn på människans natur. De tror att människor i grunden är ärliga, anständiga och pålitliga.
Ovänliga personer sätter egenintresset före att komma överens med andra. De bryr sig i regel inte om andras välbefinnande och anstränger sig därför sällan för andra människor. Ibland gör deras skepsis mot andras motiv dem misstänksamma, ovänliga och ovilliga att samarbeta.
Vänlighet är uppenbart en fördel när det gäller att bli och förbli omtyckt. Vänliga personer är mer omtyckta än ovänliga. Å andra sidan är vänlighet inte till nytta i situationer som kräver tuffa eller helt objektiva beslut. Ovänliga personer kan bli utmärkta forskare, kritiker eller soldater.
Samvetsgrannhet
hög
percentil 86
247 / 300 rå
Samvetsgrannhet handlar om hur vi kontrollerar, reglerar och styr våra impulser.
Den här modellens poäng
Referensgruppens median
Den här modellen fick hög poäng på Samvetsgrannhet. Dess svar beskrev någon som sätter upp tydliga mål och driver dem med beslutsamhet, och som andra ser som pålitlig och hårt arbetande.
6 facetter
Om Samvetsgrannhet
Impulser är inte i sig dåliga; ibland kräver tidsbrist ett snabbt beslut, och att handla på sin första impuls kan vara ett effektivt sätt att reagera. Dessutom kan det vara roligt att handla spontant och impulsivt när man leker snarare än arbetar. Impulsiva personer kan av andra uppfattas som färgstarka, roliga att vara med och galna.
Ändå kan det leda till problem på flera sätt att handla på impuls. Vissa impulser är antisociala. Okontrollerade antisociala handlingar skadar inte bara andra i samhället utan kan också leda till vedergällning mot den som utför sådana impulsiva handlingar. Ett annat problem med impulsiva handlingar är att de ofta ger omedelbar belöning men oönskade långsiktiga följder. Exempel är överdrivet festande som leder till att man får sparken från jobbet, en förolämpning som får en viktig relation att ta slut, eller njutningsframkallande droger som till slut förstör hälsan.
Impulsivt beteende, även när det inte är allvarligt destruktivt, minskar en persons effektivitet på viktiga sätt. Att handla impulsivt ger inget utrymme att överväga andra handlingsalternativ, varav en del skulle ha varit klokare än det impulsiva valet. Impulsivitet leder också människor vilse i projekt som kräver organiserade följder av steg eller etapper. En impulsiv persons prestationer blir därför små, splittrade och ojämna.
Ett kännetecken på intelligens, det som potentiellt skiljer människan från tidigare livsformer, är förmågan att tänka på framtida följder innan man handlar på en impuls. Intelligent aktivitet innebär att överväga långsiktiga mål, organisera och planera vägar dit och hålla fast vid sina mål trots kortlivade impulser åt motsatt håll. Tanken att intelligens innefattar impulskontroll fångas väl av ordet förstånd (prudence), en alternativ benämning på domänen Samvetsgrannhet. Förståndig betyder både klok och försiktig.
Personer som får höga poäng på skalan Samvetsgrannhet uppfattas faktiskt av andra som intelligenta. Fördelarna med hög samvetsgrannhet är uppenbara. Samvetsgranna personer undviker problem och når stora framgångar genom målmedveten planering och uthållighet. De ses också positivt av andra, som intelligenta och pålitliga. På minussidan kan de vara tvångsmässiga perfektionister och arbetsnarkomaner. Dessutom kan extremt samvetsgranna personer uppfattas som stela och tråkiga.
Personer med låg samvetsgrannhet kan kritiseras för att de är opålitliga, saknar ambition och inte håller sig inom ramarna, men de kommer att uppleva många kortvariga nöjen, och ingen kommer någonsin att kalla dem stela.